För sent för Håkan Hellström



När jag för ett tag sedan fick reda på att Håkan Hellström skulle göra en unik spelning, med alla låtarna på KISFMG-skivan, på Way Out West förstod jag att det inte gick att missa för allt i världen.

Men jag tänkte om. Jag tänkte att Håkan Hellström för mig var all ångest och melankoli jag gått igenom. Jag tänkte på natten när jag träffade henne och kysste all den skit jag gått igenom adjö.

Jag var helt enkelt för lycklig för Håkan Hellström. Som om han bara var ett stadium i min utveckling till en hel människa.

Givetvis hade jag fel. Jag ska aldrig mer förkasta Håkan Hellström, aldrig sluta citera honom hur löjligt det än kan låta och aldrig glömma hur nära parkbänken är.

För nu sitter jag förlorad i augusti i helvetet och älskar dig så mycket att jag hatar mig.

Jag hade kunnat stå längst fram och skråla med i det som på twitter och bloggar redan beskrivs som tidernas bästa spelning. Jag valde bort spelningen för att dela mitt hjärta för kärleken och nu sitter jag andå här. Ensam i stället för lycklig med nån annan.

Jag frågar Håkan Hellström och han svarar:
Ingenting

Kommentarer
Postat av: Lina

jag hade också velat vara där

Postat av: Ågren

Vi skulle varit där.

2010-08-16 @ 23:56:56
Postat av: Caspermariann

Congratulations on a job well done. Thanks

2011-08-29 @ 16:28:43
URL: http://caspermariann.blogbrief.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback